BARNAROVET

Tredje boken i trilogin

LÖGNERSKAN, HÄMNAREN, BARNAROVET

Kurt Blomqvist

 

 

 

 

¨Hur går det med dina planer på att flytta till Thailand¨? undrade Håkan.

¨Jag är nog mer intresserad av det som jag kallar alternativ ett. Det vill säga att hitta någon som vill flytta med mig till Ronneby¨, svarade Bosse sanningsenligt.

¨Det borde inte vara så svårt. Det finns massor av kvinnor som drömmer om att flytta med en farang till ett annat land och komma bort från fattigdomen¨.

¨Jag vet det¨, sa Bosse. Det gäller bara att hitta den rätta¨.

När han hade kommit ungefär halvvägs stannade han till vid en bar som var full av glada flickor. Han slog sig ned och beställde en öl.

Han märkte att det alldeles i närheten satt en kvinna som granskade honom noga. Det var i och för sig inget ovanligt. Det gjorde alla flickorna när någon ny gäst kom och satte sig i en bar. De brukade le och skratta och prata på och göra inbjudande gester.

Men den här kvinnan satt alldeles tyst. Hon var lite äldre än de övriga flickorna, kanske i 40-årsåldern. Men hon såg bra ut, konstaterade Bosse.

Det tog knappt en halv minut innan ölen stod på hans bord. Kall så att det immade om glaset. Bosse var imponerad över hur fort det alltid gick att bli serverad i Thailand.

När han hade tagit sin första klunk och skulle sätta ned glaset slant handen och en del av ölet rann ut på bordet och på hans byxor.

¨Förargligt¨, muttrade han för sig själv och såg inte att kvinnan hade rest sig och kommit fram till honom.

¨I can help you¨,sa hon.¨I have helped men before¨.

Han märkte genast att hon talade perfekt engelska, knappast utan någon brytning. ¨Hur kommer det sig¨, undrade Bosse.

¨Jag har bott i England i flera år. I Nottingham¨, förtydligade hon. ¨Jag heter Nina, men om du vill kan kan du kalla mig för Ni. Vad heter du¨?

¨Bosse¨ sa han. ¨Jag är från Sverige¨.

 

Äntligen en kvinna som man kan tala med, tänkte Bosse. Det är faktiskt första gången det har hänt i Thailand.

Hon blev kvar vid hans bord och när det var dags att lämna baren följde hon med honom till hotellet.

¨Du behöver inte vara rädd för att göra mig med barn¨, sa hon utan omsvep och rakt på sak. ¨Jag har genomgått en operation som gjort det omöjligt för mig att få några barn. Det är mitt livs största sorg. Jag skulle kunna göra vad som helst för att få ett barn¨.

Hon var mycket allvarlig och han förstod att hon menade vad hon sa.

Det hon sa berörde honom. Hon var ju på sätt och vis i samma situation som han själv. Han längtade ju själv efter att få ett barn. Han hade fått ett, men han visste inte om det var hans.

Han berättade detta för Nina. Han berättade också att han var i Thailand för att söka en hustru som han kunde få barn med.

¨En mor vet alltid att hon är mor till barnet. Men en man kan aldrig vara helt säker på att ett barn är hans¨, sa hon ¨Det är ett dilemma för mannen¨.

Han berättade också om sina vänner Per-Ola och Lek som nu var i Leks föräldrahem i Ban Kruat och dit han själv tänkte resa om någon vecka.

¨Ban Kruat¨, sa hon och spärrade upp ögonen. ¨Det är ju där jag är född. Där har jag bott ända tills jag lämnade hemmet när jag var omkring 20 år¨.

Efter en stund sa hon:

¨Jag tror jag kan hjälpa dig. Jag har en kusin i Ban Kruat. Hon heter Gulaab. Hon är 30 år. Hon skulle kunna bli en perfekt hustru som skulle kunna föda dina barn¨.

Sedan satt hon tyst och funderad en stund.

¨Jag tror också att du skulle kunna hjälpa mig¨.

¨Med vad då¨? undrade Bosse.

¨Det får du se¨, sa denna mystiska kvinna.