Forskare runt om i världen, både i länder där man äter mycket frukt och grönt och där man äter lite, kommer nästan alltid fram till samma sak. Att äta frukt, bär och grönsaker gör att man inte blir sjuk så ofta. Det hjälper inte när man väl har blivit sjuk. Det är en kost som bör ätas varje dag i förebyggande syfte.
För bara några decennier sedan ansåg forskare att förklaringen till frukternas och grönsakernas välgörande inverkan på hälsan berodde på det låga innehållet av fett, det höga innehållet av kostfibrer samt på det rikliga innehållet av vitaminer och mineraler. Numera vet man att det bara är en del av sanningen. Sanningen är mer komplicerad än så. Numera vet man att det finns många fler ämnen i frukt och grönsaker som har en positiv inverkan på vår hälsa. Dagens forskare har en lång lista på ’’växtkemikalier’’ som man håller på att utforska. Beta-karotin, lykopen, lutein, rutin, tangeretin, curcuminer och liganer är bara några exempel på alla de ämnen som finns i maten från växtriket och det kommer att ta tid innan forskningen är klar.
Kostfibrer
Även om det behövs ytterligare forskning vet man redan nu en hel del om hur ämnena i frukt och grönt fungerar i kroppen. I grönsaker, särskilt i rotfrukter och baljväxter och frukt finns rikligt med s k lösliga kostfibrer. De har flera goda egenskaper men mycket av forskningen i dag handlar om vad som händet i tjocktarmen när kostfibrerna kommer dit. Kostfibrer kan inte brytas ned varken i munhålan, magsäcken eller tunntarmen. De kommer fram till tjocktarmen i orört skick. Det som då händer är att tarmbakterierna kastar sig över kostfibrerna och äter upp dem. De får mat och trivs och förökar sig, tarmfunktionen blir bättre. Miljön i tarmarna förbättras också av de ämnen som bildas när tarmbakterierna smälter sin ’’mat’’. Mycket tyder också på att immunförsvaret påverkas positivt av detta.
Fria radikaler och enzymer
Flera av växtkemikalierna fungerar som antioxidanter, d v s de skyddar fleromättade fetter, proteiner och DNA från att ta skada av s k fria radikaler. Eftersom fria radikaler anses bära en stor del av skulden till våra vanligaste folksjukdomar som cancer, för tidigt åldrande m m, är dessa ämnen mycket viktiga för hälsan. Många växtkemikalier påverkar också hur olika enzymer i kroppen fungerar. Enzymer är proteiner som ser till att olika processer i kroppen, t ex tillverkning, nedbrytning och transporter kan utföras effektivt. I levern finns t ex olika avgiftningsenzymer som ser till att skadliga ämnen förändras kemiskt så att de kan transporteras bort med urinen. Andra växtkemikalier kan minska effektiviteten hos vissa enzymer, t ex vid tillverkning av kolestyrol.
Det här är bara några exempel på hur växternas näringsämnen kan påverka processer i kroppen, vilket i sin tur kan öka våra möjligheter att hålla oss friska. Det finns således många skäl till att vi ska äta mer frukt och grönt.
I tropiska länder
I många tropiska länder med deras rika tillgång till frukt och grönsaker året om, har frukt och grönt blivit naturliga ingredienser i kosthållet på ett helt annat sätt än hos oss. Utan att ha tillgång till jämförande statistik om sjukdomar i våra länder och dessa länder kan man i alla fall med blotta ögat konstatera en sak. I tropiska länder ser man sällan överviktiga personer. I dessa länder är ris, frukt och grönsaker huvudingredienserna i kosthållet. Fetma är här inget hälsoproblem som det har blivit i många länder i väst.
Mer om frukterna hälsobringande egenskaper finns att läsa i boken ’’Frukter i Thailand och andra tropiska länder’’.