När det gäller synen på religiösa ting har ingenting i Thailand förändrats på över 500 år. I slutet av 1400-talet sägs en prins från kungariket Ayutthaya ha stulit en buddhastaty med kristaller från en provins i Chiang Mai. Detta ledde till att kungen i Chiang Mai skickade sina trupper till Ayutthaya för att hämta tillbaka den stulna statyn.

I dag är det ett 1000-årigt gammalt hinduiskt tempel på gränsen mellan Thailand och Kambodja som de båda länderna bråkar om. Tvisten har pågått i många år och i februari i år blossade den upp på nytt. Bara för att ta ny fart i april.

Mer som ett krig                                           

Att kalla det för tvist är ett för milt uttryck, snarare krig, eftersom man skjuter på varandra med kanoner. Vem som i år började skjutandet  är oklart. Thailändarna skyller på kambodjanerna och kambodjanerna på thailändarna. Hus har förstörts och människor har dödats på båda sidor gränsen, mest soldater men också några civila.

Konsekvensen av oroligheterna har blivit att människor i de berörda områdena  Buriram och Surin har måst lämna sina hem och ta sin tillflykt till säkrare platser, där de fått bo i tempel, skolor och andra offentliga byggnader som mest har liknat flyktingläger. Omkring 50 000 människor sägs ha evakuerats från riskzonen. Sedan några veckor tillbaka har det lugnat ned sig och människorna har återvänt till sina hem.  Men trupperna är kvar och vaktar på varandra på båda sidor.

Jag råkar ha ett hus som ligger mitt i skottlinjen. Vid utbrottet i april råkade en granat hamna bara ca 5 km från huset. Det är bara att be till Buddha att det inte blir träffat.

Det är en komplicerad fråga och det är svårt att veta vem som har rätt. Den Internationella domstolen i Haag fastslog 1962 att templet tillhörde Kambodja. Men det omgivande landområdet på ca 4 km ² anser anser thaiändarna vara deras. Kambodja har nu bett Den internationella domstolen i Haag att på nytt granska kontraktet  för att om möjligt få ett slut på tvisten.

För oss faranger är det svårt att förstå att en tvist om ett gammalt tempel kan leda till att man skjuter på varandra med kanoner. Det är som man tänker sig att norrmän och svenskar skulle börja skjuta på varandra för en gammal kyrka som ligger mitt på gränsen. Detta visar hur radikalt olika syn vi har när det gäller religiösa ting.

Mannen  är till skillnad från kvinnor utrustad med två huvuden. Ett stort huvud som sitter högst upp och som innehåller den vad vi själva tror fenomenalt fungerande hjärnan. Ett litet huvud, i vanliga fall inte större än en valnöt, som sitter lite längre ned. Utmärkande för det lilla huvudet är att det saknar hjärna.

Trots detta kan det lilla huvudet sända signaler som kan sätta den fenomenalt fungerande hjärnan helt ur spel. Som helt förändrar synen på verkligheten och som kan leda till omdömeslösa handlingar som vi sedan bittert får ångra. Tusentals män som nu sitter bakom galler för våldtäkt på kvinnor håller säkert med om detta.

Det senaste exemplet på män som vilseletts av denna oberäkneliga och påträngande krabat är Domenique Strauss-Kahn, chefen för IMF, den mäktiga internationella valutafonden, som för några dagar sedan anklagades för olaga frihetsberövande och våldtäkt på en hotellstäderska på det hotell i New York där han bodde. Han greps omedelbart av polisen och sitter nu i fängsligt förvar i det ökända fängelset Ruters Island i väntan på rättegång som kan leda till upp till 20 års fängelse.

En maktens man

Sällan har en maktens man fallit så djupt så snabbt. Strauss-Khan innehar en av de högsta befattningarna inom Europa-parlamentet, han är favorittippad kandidat till det franska socialistpartiet inför det franska presidentvalet nästa år. Allt detta har nu fallit i spillror.

Man vill gärna tro att en man som nått karriärens högsta topp är en person med en överlägsen hjärna och ett gott omdöme.

Men så är tydligen inte fallet.

Forskare runt om i världen, både i länder där man äter mycket frukt och grönt och där man äter lite, kommer nästan alltid fram till samma sak. Att äta frukt, bär och grönsaker gör att man inte blir sjuk så ofta. Det hjälper inte när man väl har blivit sjuk. Det är en kost som bör ätas varje dag i förebyggande syfte.

För bara några decennier sedan ansåg forskare att förklaringen till frukternas och grönsakernas välgörande inverkan på hälsan berodde på det låga innehållet av fett, det höga innehållet av kostfibrer samt på det rikliga innehållet av vitaminer och mineraler. Numera vet man att det bara är en del av sanningen. Sanningen är mer komplicerad än så. Numera vet man att det finns många fler ämnen i frukt och grönsaker som har en positiv inverkan på vår hälsa. Dagens forskare har en lång lista på ’’växtkemikalier’’ som man håller på att utforska. Beta-karotin, lykopen, lutein, rutin, tangeretin, curcuminer och liganer är bara några exempel på alla de ämnen som finns i maten från växtriket och det kommer att ta tid innan forskningen är klar.

Kostfibrer

Även om det behövs ytterligare forskning vet man redan nu en hel del om hur ämnena i frukt och grönt fungerar i kroppen. I grönsaker, särskilt i rotfrukter och baljväxter och frukt finns rikligt med s k lösliga kostfibrer. De har flera goda egenskaper men mycket av forskningen i dag handlar om vad som händet i tjocktarmen när kostfibrerna kommer dit. Kostfibrer kan inte brytas ned varken i munhålan, magsäcken eller tunntarmen. De kommer fram till tjocktarmen i orört skick. Det som då händer är att tarmbakterierna kastar sig över kostfibrerna och äter upp dem. De får mat och trivs och förökar sig, tarmfunktionen blir bättre. Miljön i tarmarna förbättras också av de ämnen som bildas när tarmbakterierna smälter sin ’’mat’’. Mycket tyder också på att immunförsvaret påverkas positivt av detta.

Fria radikaler och enzymer

Flera av växtkemikalierna fungerar som antioxidanter, d v s de skyddar fleromättade fetter, proteiner och DNA från att ta skada av s k fria radikaler. Eftersom fria radikaler anses bära en stor del av skulden till våra vanligaste folksjukdomar som cancer, för tidigt åldrande m m, är dessa ämnen mycket viktiga för hälsan. Många växtkemikalier påverkar också hur olika enzymer i kroppen fungerar. Enzymer är proteiner som ser till att olika processer i kroppen, t ex tillverkning, nedbrytning och transporter kan utföras effektivt. I levern finns t ex olika avgiftningsenzymer som ser till att skadliga ämnen förändras kemiskt så att de kan transporteras bort med urinen. Andra växtkemikalier kan minska effektiviteten  hos vissa enzymer, t ex vid tillverkning av kolestyrol.

Det här är bara några exempel på hur växternas näringsämnen kan påverka processer i kroppen, vilket i sin tur kan öka våra möjligheter att hålla oss friska. Det finns således många skäl till att vi ska äta mer frukt och grönt.

I tropiska länder

I många tropiska länder med deras rika tillgång till frukt och grönsaker året om, har frukt och grönt blivit naturliga ingredienser i kosthållet på ett helt annat sätt än hos oss. Utan att ha tillgång till jämförande statistik om sjukdomar i våra länder och dessa länder kan man i alla fall med blotta ögat konstatera en sak. I tropiska länder ser man sällan överviktiga personer. I dessa länder är ris, frukt och grönsaker huvudingredienserna i kosthållet. Fetma är här inget hälsoproblem som det har blivit i många länder i väst.

Mer om frukterna hälsobringande egenskaper finns att läsa i boken ’’Frukter i Thailand och andra tropiska länder’’.

Så här är det tänkt …	Så här blev det.

Ett av skälen till att jag åkte till mitt hus i Buriram senaste gången var att undkomma Songkran. Denna vettlösa vattenfestival som i Pattaya pågår i en hel vecka. Det var det här jag ville slippa vara med om i år. Tyvärr var biljetterna till morgonbussen  den 13:e slut och jag blev tvungen ta kvällsbussen. Färden till busstationen blev den värsta färd jag någonsin varit med om.

Jag var ute i god tid, en och en halv timma före bussens avgång. Steg på bahtbussen i Jomtien och hoppades på det bästa. Det var förstås förgäves.  Utefter hela vägen stod trupperna beredda med vattenkanoner och hinkar. Det var stopp i trafiken och bussen rörde sig med snigelfart. Ungefär var tionde meter blev man utsatt för överfall av hånskrattande gestapofigurer,  som jag helst hade velat slå ihjäl. Det tog mer än en timma att komma fram till busstationen. Fullständigt genomdränkt av vatten.

Många dör

Jag har inte sett några siffror på hur många som i år omkommit i trafikolyckor under Songkran. Det brukar ligga kring 400. De flesta är motorcyklister som förlorat kontrollen över sina fordon när de fått vatten över sig. Men vad man inte räknar med är dom som blir sjuka till följd av vattenkastningen. Jag t ex som fick sitta genomblöt hela natten i en kall buss där det var luftkonditioneringen som torkade mina kläder. Vilket resulterade i en rejäl förkylning som jag befarade var en lunginflamation.  Eller alla motorcyklister som kanske inte dog på stället men blev sjuka genom nedkylningen.

Maktmissbruk

Jag hatar Songkran i den form den har i Pattaya och andra turistområden. Vad är det för mörka krafter som kommer till uttryck hos människan i denna vettlösa tillställning?  Som tillåter vissa människor att överfalla försvarslösa, fredliga människor? Som njuter av att förnedra sina medmänniskor. Det påminner alltför mycket av det som händer i världen i dag, i Syrien, Jemen och Guldkusten där makthavare urskillningslöst skjuter på fredliga demonstranter.  Maktmissbruk har vi sett för mycket av i alla tider. Detta tycker jag är en form av maktmissbruk.

På skoj?

Men det är ju bara på skoj, säger dom som ägnar sig åt detta nöje. Hur kan man säga att det är på skoj när man är medveten om följderna? Alla vet ju att hundratals människor kommer att dö i trafikolyckor till följd av vattenkastningen.

Och så kommer man till Buriram och får uppleva den ursprungliga Songkrangseden. Där människor, unga och gamla, kommer till en med en skål väldoftande vatten. Häller försiktigt lite av vattnet i deras öppna händer och ber böner om deras lycka och välgång. Det är en vacker sed som är så långt ifrån det vettvilliga Songkranfirandet i Pattaya som man nånsin kan komma.

Jag hostar fortfarande, men  är på bättringsvägen. Jag kommer förmodligen att överleva.

Granatäpplet anses av många som av de allra mest värdefulla frukter som finns vad gäller hälsobringande egenskaper. I Sydöstasien och andra asiatiska länder har den alltid betraktats som en hälsofrukt, men i västvärlden har den länge varit nästan helt okänd. Det har under senare tid forskats mycket kring granatäpplet och många forskare anser att ett dagligt intag av fruktsaften eller några droppar pressad olja från fröna kan minska risken för många sjukdomar, bl a cancer. Den lär också kunna skydda kroppen för s k fria radikaler, vilka bl a kan förorsaka hjärtproblem, stroke, hög kolesterolhalt i blodet och för tidig åldring.

Ett granatäpple ger ca 40 % av en vuxen människas dagliga C-vitaminbehov.

Granatäpplet kommer troligen ursprungligen från Iran och har sedan spritt sig till många delar av världen. Granatäppelträdet är nämligen ett tåligt träd som kan växa på de mest skilda jordar, även om det är torrt. Det kan också uthärda frost ned till -10 C.

Granatäppelträdet är ett ganska litet träd. Det har ofta många smala stammar och ser mera ut som en stor buske än som ett träd.

Frukten är mellan 6 och 12 cm i diameter, i formen ungefär som en apelsin. Som mogen är den vanligtvis helt röd, men färgen kan variera. Inuti är den helt fylld med frö som ligger uppdelade i fack. Hela frukten kan ätas färsk och alla delar anses traditionellt ha stor medicinsk betydelse.

I länder där granatäppelträdet normalt inte växer finns numera många hälsopreparat i form av juicer och olja pressad av frön.

Man kan undra hur frukten har fått sitt namn. Granat är ju namnet på ett vapen och vad har det med frukten att göra?

Ursprungligen härstammar namnet från latinet, där ordet ponum betyder äpple och ordet granatus betyder frö. Ett ’’fröäpple’’ med andra ord.

Men det är faktiskt frukten granatäpple som givit namnet åt vapnet granat. Första gången vapnet granat omnämns i litteraturen var i en fransk skrift från 1532. Den kallas den lilla bomben (pome) granat och sedan dess har vapnet fått heta granat.

Och den kanske också ser ut som en liten bomb. Men då handlar det i det här fallet om en vitaminbomb.

Ur boken Frukter i Thailand och andra tropiska länder